I Fäders Spår by Ultima Thule
Gustav Eriksson var namnet, med vase p min skld.
Jag fktades mot Kristian d i fngenskap jag fll.
Men bojorna var veka och till frihet jag var snar,
Jag frdades till Sverige och de vnner som fanns kvar.
Min fader drpte dansken; d i Stockholm flyter blod.
Med hmnd i hg och sinne jag det illdd s besvor.
Hr r bragden och de orden som finns kvar:
"I fders spr fr framtids segrar"
Hr r kungen Gustav Vasa som oss gav:
"I fders spr fr framtids seeegrar"
Farofylld var tiden; ja ett ventyr dr var.
I Dalarna jag skte finna folk oss till frsvar.
Jag gmd och dold fr dansken bland god och ondsint sjl,
Frkldd i kk och lada mig det folket hllo kr.
Men till uppror dr var tvekan s mot vster gick min frd.
Vl kommen opp till slen var dock vnner hamn i hl.
Det var Engelbrekt och Lars utifrn Kettilbo
Som jagat i mitt spr utan rast och utan ro.
S begynner dr den resning som oss sedan frihet gav.
Fast hrt vrt regemente, detta arvet nu ni har:
Ett sprk det er frenar och ett land det enat r.
Ett Sverige som trots strider mot framtid folket br.